Livet på en båt
For English see below.
Vilket äventyr det här är. Förutom att vi kommer till helt magiska platser, får uppleva så fantastiskt mycket och träffar olika människor med olika roliga och intressanta historier så är det mycket annat som verkligen är ett äventyr. Att leva på en båt är en av sakerna. Att leva på platser utan mataffär, rättare sagt utan allt förutom sand, palmer och ett magiskt undervattens liv, är ett annat äventyr. Att leva så nära så dynamiskt natur med strålande sol ena minuten till värsta åska, blixtar, vind och regn nästa minut. Man bara hoppas att ankaret eller bojen håller, eller att ett sådant oväder inte kommer när man är till havs (vilket det nästan alltid gör). Vi har börjat lära oss att se på molnen, känna fuktighet i luften etc för att få förvarning om dessa stormbyar men ändå blir vi ofta överraskade. (Det sköna är att det varar bara 10-20 minuter ibland, ibland någon timme sen kan det vara lika soligt igen.)
Vi har verkligen lärt oss att på en båt händer det något varje dag. Något går sönder, något fungerar inte längre, något tar slut, något oväntat händer etc. I förrgår när vi alla stod redo att äntligen åka på utflykt till den vackra stranden ”pink beach” kraschade motorn på jollen. Vi hade packat badkläder, snorklingsutrustning, leksaker, mat, drönare, blöjor, solkräm, hattar, solglasögon, badskor, ja den lilla jollen var full, vi svettades och alla var väldigt redo att åka. Då drog vi av startlinan på utombordaren. Jaha, det var bara att packa ut allt, hissa upp jollen och börja fundera. Har vi en extra startlina? Annars har vi ett stort problem eftersom vi behöver jollen varje dag. Om vi nu har det, hur gör för att byta en sådan? Om vi sen tror vi kan byta en startlina kan vi göra det över vattnet eller måste vi montera av hela motorn? Som ni förstår blev det ingen utflykt den dagen MEN vi hittade en extra startlina (tusen tack Henry, som vi köpte båten av, för all extra utrustning, reservdelar och verktyg du köpt och lämnat på båten. Vi tyckte det var så mycket onödiga prylar som bara tog plats i början men nu börjar vi förstå….)
Jimmy eller jag har aldrig meckat motorer innan lyckades med tips från vår vän Stefan på Reinhold safaribåten att byta startlinan och några timmar senare fungerade faktiskt motorn. Skönt!
Vår ankar-rulle (där ankaret ligger på och där vi rullar ut ankaret) har gått sönder. De har använt för små nitar så nu håller hela plattan på att ramla av. Har vi inget ankare kan vi inte fortsätta segla så detta är väldigt viktigt. Tyvärr är vi i Tuamotuöarna utan marin-och båtaffärer runt knuten. Jimmy satt en hel dag och lyckades ta ut de gamla nitarna (vilken himla tur att vi fick tag på en boj här och inte behövde ankaret nu). Som tur är har vi en reservankarrulle bredvid den söndriga som vi hoppas kunna fungera fast att ankaret inte ligger lika bra (vi har inte provat att hissa ner ankaret på denna än). Vi hoppas få nya större nitar från Sverige om drygt en vecka när vi får vänner på besök och ett verktyg att sätta dit dem med (det som vi har på båten passar bara till dem små nitarna).
Watermakern fungerar nu bra men varje gång vi behöver göra dricksvatten och sätter på den drar den massor av ström (om vi inte är påväg och går för motor mem då vill vi ju helst segla). Då är nästa problem att hälften av våra solceller fungerar inte, så vi tillverkar helt för lite el. Vår generator fungerade inte när vi kom. Som tur är lagade vi den när vi var i marinan på Tahiti så nu fungerar den. Vi måste köra den varannan dag för att kunna göra färsk vatten, hålla kyl och frys igång etc. Vi har en del bensin till den men vi kan inte köra den hur mycket som helst innan vi når en atoll där vi kan handla bensin.
Men det är intressant. Många saker som barnen (ja även vi vuxna) tar för givet hemma i Lomma får vi tänka efter här och vi lär oss uppskatta mycket. Barnen har verkligen börjat förstå att vi måste spara på tex el och vatten. Vi måste vara rädda om våra saker och båten för vi kan inte bara handla nytt i någon affär. Det som går sönder får vi laga eller lära oss leva utan. Vilket också är intressant. Vi har lärt oss att en hel del saker behöver vi inte, vi klarar oss utan mycket mer än vi trodde.
Det gäller även mat. Nu har vi ätit upp våra sista färsk grönsaker och frukt. Yoghurt har sedan länge varit slut. Smöret får vi snåla med och bröd har vi inte ofta, vår frys är så liten så vi prioriterade annan mat framför bröd. Då och då bakar vi. Dock blir det inte lika bra bröd som hemma eftersom vår lilla gasugn här bara ger lite värme underifrån och man vet inte om det är 100 grader eller 250 så några större bakverk bli det inte. Här i Tuamotuöarna växer det bara kokosnötter (som vi visserligen äter och dricker av hihi). När vi kommer till vissa atoller finns små affärer men på de flesta ankringsplatserna finns ingen affär alls. Och när det finns är det inte Coop eller Ica Maxi precis. En gång i veckan kommer en båt från Tahiti med mat och då ska alla på ön och alla båtar handla, vilket gör att allt färskt tar ofta slut innan man hinner dit. Fick tag på tre päron sist, och lite fryst kött. Dock är det extremt dyrt så man kan inte köpa på sig hur mycket som helst heller.
Det går absolut ingen nöd på oss. Vi har provianterat med konserver och vi har fortfarande en hel del kvar i frysen. Men det är intressant för vi lär oss alla så mycket och när vi kommer hem till Lomma och Sverige så kommer vi kanske uppskatta så mycket mer som till exempel att åka till affären. -Titta här finns gurka OCH tomat!!! Jiiippii, det är ju julafton haha!!!
I förrgår skulle vi lämnat denna fina atoll Fakarava men när vi gick upp vid midnatt för att lämna kl 01.00 som vi bestämt med den andra båten Rainbow safari gick det inte. Anledningen att vi skulle lämna precis vid 01 var att det då var mellan låg och hög vattnet så att vi kom ut ur passet utan för mycket med- eller motström. Det är inte rekommenderat att lämna i mörker men vi kände att det var ett lätt pass som vi dykt och snorklat i varje dag så vi kände till hur det såg ut. Och om vi lämnade vid midnatt så kom vi in i nästa atoll vid rätt tidpunkt mellan hög och lågvatten ca kl 14 dagen efter. Enligt väderprognosen skulle det vara perfekt vind- och seglingsförhållanden. Men inte var det det när vi skulle bege oss. Det blixtrade runt oss så vi bestämde med den andra båten att vi väntar till nästa chans att lämna atollen kl 07. Men när vi gick upp vid 6 tiden så blixtrade det ännu mer. Vi ville inte riskera att hamna i åskoväder med massor av vind, regn, åska och blixtar. Blixten har slagit ner i en del båtar, även i just denna när den var i Panama och alla elektriska instrument, plotter med sjökort och mycket mer blev förstört. Det var bara att inse att vi fick stannar här. Tyvärr visade prognosen att vinden skulle vända så blir det svårt att lämna på fyra dagar. Men vad gör det. Vi har inte bråttom och det är en väldigt vacker plats!! Det gäller bara att man är öppen för att mycket händer, många planer blir ändrade och man måste vara flexibel.
Här har vi dessutom internet vilket vi inte har på en hel del ställen så då kan Hugo passa på att skicka in lite skolarbete. Han som sett fram emot lite lov på nästa atoll hihi!
Så vi tar några lugna dagar med skolarbete, båtfix och reparationer, lek med den andra barnen, dyk med 100-tals hajar och mys. Får se om vi kommer till Tahanea eller det bli kanske en annan atoll.
Ps. Bilden där Jimmy silar är kokosnötsvatten som Hugo och Hannes har hämtat från stranden. Det är lite smuts med så man måste sila det. Vi blandade det med ananas juice och bjöd Rainbow safari båten på en eftermiddag. På en bild håller jag i är en gigantisk avokado som vi köpte på marknaden i Tahiti. Super goda avokados!
Life on a boat:
What an adventure this is. Apart from that we get to enjoy completely magical places, get to experience so much and meet different people with different interesting stories, there is much else that really is an adventure. Living on a boat is one of those things. Living in places without a grocery store, or rather without everything except sand, palm trees and a magical underwater life, is another. To live so close to such dynamic nature with bright sun one minute and the worst thunder, lightning, wind and rain next minute. You just hope that the anchor or the buoy holds, or that such a storm does not come when you are at sea (which it almost always does).
We have really learned that on a boat something happens every day. Something breaks, something no longer works, we run out of something , etc. The day before yesterday, when we were all ready to finally go on an excursion to the beautiful pink beach, the motor on the dinghy crashed. We had packed swimwear, snorkelling equipment, toys, food, drones, nappies, sunscreen, hats, sunglasses, swimming shoes, yes the little dinghy was full! Jimmy was going to start the dingy and the start line on the outboard broke. Yes, it was just a matter of unpacking everything, hoisting the dinghy up and starting to think. Do we have an extra starting line? If we have it, how do we do this? If we then think we know, can we do it over the water or do we have to remove the whole engine? Yes, as you can see, there was no excursion BUT we found an extra starting line (thank you Henry who owned the boat before for all the extra equipment, spare parts and tools you have on the boat which we thought were unnecessary and only took up space at the beginning. Now we begin to understand ….)
Jimmy or I, who had never repaired engines before, managed with tips from Stefan on the boat beside us, to change the starter cable and a few hours later the engine actually worked. (We did the excursion next day and it was magical)
Our anchor roller (where the anchor lays on when we roll out the anchor) has broken. They have used too small rivets so now the whole plate is falling off. If we don’t have an anchor, we can’t continue sailing, so this is very important. Unfortunately we are in the Tuamotus with no marine or boatshop around the knot. Jimmy sat for a whole day and managed to get the old rivets out (how lucky we got a buoy here and didn’t need the anchor). Luckily we have a spare plate next to the broken one which we hope will work (haven’t tried hoisting the anchor down on this one yet). We hope to get new rivets from Sweden in about a week when we have friends visiting and a tool to put them in (what we have on the boat only fits the small rivets).
The water maker now works fine but every time we need to make water and turn it on it draws a lot of power (unless we are on our way to a new place and we are running the engine and not sailing). Then the next problem is that half of our solar cells don’t work, so we produce far too little electricity. Our generator that we have on the boat (which we never had before) was not working when we arrived. Luckily we fixed it when we were in the marina in Tahiti so now it works. We have to drive it every other day to make fresh water, keep the fridge and freezer running etc. We have quite a lot of gas with us but we can’t drive it too much before we reach an atoll where we can buy gas.
But it is interesting. Many things that the children ( even us adults) take for granted at home in Lomma, Sweden, we have to think about here and we learn to appreciate a lot. The children have really begun to understand that we have to save electricity and water, for example. We have to be careful about our things and the boat because we can’t just buy new things here. If something breaks we have to repair it or learn to live without. Which is also interesting, we’ve learned that a lot of things we don’t need, we can do without.
This also applies to food. Now we have eaten our last fresh vegetables and fruit. Yoghurt has long been out of stock. We have a little butter left and we don’t often have bread more than when we occasionally bake. However, the baking won’t be as good as at home. Here on our small gas oven, where we only get a little heat from below, but you don’t know if it’s 100 degrees or 250 degrees Celsius , so there won’t be any larger pastries. Here in the Tuamotus, only coconuts grow (which we do eat and drink from hihi). When we get to some atolls there are small shops but on most atolls there are none. And it’s not exactly Coop or Ica Maxi haha! Once a week a boat arrives from Tahiti with food and then everyone needs to shop. Which means that everything fresh often runs out before you get there. Got hold of three pears last, and some frozen meat. However, it is extremely expensive so you can’t buy as much as you like either.
There is absolutely ………. We stocked up on canned goods and we still have a lot left in the freezer. But it’s interesting because we all learn so much and when we get home to Sweden and Lomma maybe we’ll appreciate things more, like going to the grocery store. – Look they have cucumber AND tomato!!! Yiiippi, it’s Christmas Eve haha!!!
The day before yesterday we were supposed to leave this nice atoll Fakarava but when we got up at midnight to leave at 01.00, as we had decided with the other boat Rainbow safari we could not leave. It was slacktide so good to go out of the pass. Normally it is not good to leave in the dark but we felt it was an easy pass as we dived and snorkelled in the pass every day so we knew what it looked like. If we left at midnight we got into the next atoll at the right time approx at 2 pm the next day. According to the weather forecast, there should be perfect wind and sailing conditions. But when we woke up to leave it was lightning around us so we decided with the other boat that we will wait until the next chance to leave the atoll at 7 in the morning. But when we went up, it was even more lightning. We didn’t want to risk ending up in a thunderstorm with lots of wind. Lightning has struck a number of boats, including this one when it was in Panama and all electrical instruments, plotters with sea charts and much more were destroyed. It was just to realize that we are staying here. Unfortunately the wind turns then so now we are here for four more days. But so what, we’re in no rush and it’s a very beautiful place!! You just need to be open to the fact that a lot happens, many plans are changed and you have to be flexible.
We also have internet here, which we don’t have in all places, so Hugo can take the opportunity to send in some schoolwork. He who has been looking forward to a bit of relaxing on the next atoll hihi!
So we take a few quiet days with schoolwork, boat fixes and repairs, play with the other kids, dive with hundreds of sharks and just enjoying life. Let’s see if we get to Tahanea or it will be another atoll.
