Djungelflod och tempel på Raiatea

Vi fick en fin segling från Moorea till Raiatea. Hugo och Hannes släppte ut fiskelinorna efter båten så fort vi lämnade Moorea och plötsligt fick vi napp, en tonfisk! Lika spännande varje gång vi drar in linan och alla väntar spänt på vad är det som nappat denna gången och hur stort!!?

Natten gick fint och när solen började gå upp hade vi Huahine på styrbord sida och Raiatea framför oss. Det blev ett kanon välkomnande när vi gick in innanför Raiateas rev, säkert 10-15 delfiner mötte oss! Vilken lycka att se delfinerna simma runt båten!! När vi kom innanför revet blev vattnet så lugnt och de gröna bergen lyste i solen. Vi skulle in i en djup vik för det väntade mycket vind de närmsta dagarna och då ville vi ankra skyddat. Jag hade dessutom läst att Här skulle vara en fin liten flod som man kunde tuffa in med jollen och utforska.

Vi hittade en boj så vi slapp ankra. Vi packade jollen sen tuffade vi in i floden.

Så mysigt, som en djungel vi gled fram genom. Morfar funderade på om här fanns krokodiler men vi kom fram till att det gjorde det nog inte. Fast tanken var helt klart en spänningshöjare för alla, särskilt Hugo och Hannes började spana efter både djur och sen även olika fruktträd. Längst in i djungeln stannade vi och gick av för att fortsätta utforska till fots i den botaniska trädgården. Vi hade hoppats på ett café men hittade inget. Jag ringde en man som hade en turistattraktion han kallade Mystery house. Han pratade bara franska men när jag frågade på min fransk/engelska om det var öppet och det fanns café med lite fika svarade han glatt ja. Så vi promenerade längst vägen och kom fram. Mitt ute på bergsgröningen stod ett snett hus men inget cafe. Han bad oss sätta oss ner och vänta, efter 5 minuter kom han och två andra besökare och hämtade oss. De två besökarna var jätte trevliga, en man och dam från Frankrike som skulle bli morfar och mormor om några veckor så de pratade en hel del med vår mormor och morfar när de såg tre barnbarn springa runt och leka. De tyckte att det var en fantastisk upplevelse i det snea huset och mannen som ägde stället bad besökarna stanna och översätta för oss. Det slutade med en tokig rundtur i hans trädgård och sen i det lutande hus med illusioner av olika slag som lurade ögat haha. Vet inte riktigt om det var värt inträdes priset till detta lilla spektakel men mötet med ägaren och de två besökarna förgyllde verkligen turen. Vi hann prata mycket för när vi skulle gå tillbaka till jollen öppnade sig himlen och det regnade som aldrig förr så vi fick vänta en stund under tak.  Det slutade med att både besökaren och mannen körde oss tillbaka till jollen och vi tog en våt jolletur tillbaka genom djungeln och ut till båten. Vilken heldag! Ibland blir det oplanerade så roligt!

Nästa dag vaknade både jag och Hannes tidigt. Vi tog SUPen in i djungeln igen, nu var vi på banan-expedition. Hannes hade spanat in bananträd och ville nu försöka plocka en bananklase, precis som Moglie i Djungelboken hihi!. Så himla mysigt att glida genom allt det gröna och bara njuta av äventyret tillsammans. Vi hittade bananträd. Klättrade iland bland lera, mygg och spindelnät. Efter mycket roligt jobb kunde vi paddla tillbaka nästan två timmar senare med både bananer och brödfrukt! Vilken lycka!! Nu väntade en välförtjänt frukost för bananäventyrarna!!

Efter lunch väntade nytt äventyr med Trucky Tours och härlig guiden Tara. Det började lite osäkert med att Tara frågade vad vi ville se. Jag hade läst på en del men visste inte riktigt. Vi började med ett stopp hos en dam som hade sin egen vaniljodling. Vi fick lära oss en hel del om hur vanilj odlas och skördas. Därefter visade Tara oss staden där vi handlade glass som smakade sådär men men kul att prova. Vi tittade lite på marknaden och Jimmy passade på att springa till affären för att handla lite mat.

Rundturen fortsatte av ön och det bästa var nästan att få prata med Tara själv. Hon berättade så fina historier om ölivet,  styret från Frankrike, hennes familj, kulturen där, hon visade oss så mycket frukt och växter. Plötsligt stannade hon bilen och hon, Hugo och Hannes plockade vilda chili som växte längst vägen.

Vi avslutade på det helig Mare – utomhustemplet som som är kärnan för den polynesiska kulturen och de andra öarnas tempel. Det är därför Raiatea är den heliga ön och de visade oss en bild av en bläckfisk där Raiatea var huvudet och alla armar var hur de med utgångspunkt från Raiatea seglade för att hitta fler öar som Hawaii, Nya Zeeland och Påsköarna.

Det var bara vi vid templet för efter kl 17 fick man inte besöka denna heliga plats men eftersom Tara kände och var släkt med alla på ön haha och det var hennes kusiner som jobbade här så kunde vi sitta helt själv under ett träd och höra Tara berätta, sjunga och visa i sanden hur Templet byggdes och användes samtidigt som solen gick ner. Ja det var så fint och stämningsfullt. Tusen Tack Tara för denna fina personliga upplevelse.

I mörkret körde vi tillbaka till båten och åt middag.

We had a nice sail from Moorea to Rangiroa.  Hugo and Hannes let out the fishing lines after the boat  and suddenly we caught a tuna!  So exciting every time we pull the fishing line and everyone is excited to see what has been caught this time!!

The night went well and when the sun started to rise we had Huahine on the starboard side and Raiatea in front of us.  It was a great welcome when we went inside Raiatea’s reef, probably 10-15 dolphins met us!  What joy when they swim around the boat!

So beautiful when we get inside the reef, the water becomes so calm and the green mountains shine in the sun.  We were going into a deep bay because there was a lot of wind expected in the next few days and  we wanted to anchor protected. Also we had read that there would be a nice little river here that you could explore with the dinghy.

We packed the dinghy and headed into the river.  So cosy, like a jungle we glided through.  Grandfather wondered if there were crocodiles here but we concluded that it didn’t –  yet the idea was clearly a thrill raiser for everyone, especially Hugo and Hannes started scouting both for animals and different fruit trees.

Deep into the jungle we stopped and got off to continue exploring the botanical garden on foot.  We had hoped for a cafe but found none.  I called a man who had a tourist attraction he called the Mystery house.  He only spoke French but when I asked in my French English if it was open and if there was a café with some coffee and Swedish fika, he cheerfully answered yes.

So we walked along the road and arrived to the Mystery house.  In the middle of nowhere there was a crooked house us but no cafe.

He asked us to sit down and wait, after 5 minutes he and two other visitors came and picked us up.  The visitors were very nice, they thought it was a fantastic experience and the man who owned the place asked the visitors to stay and translate for us.

It ended with a crazy tour of his garden and in the tilted house with illusions of various kinds that tricked the eye haha.  Don’t really know if it was worth the price of admission but both the man and the two other visitors were really nice and friendly.  We had time to talk a lot because when we were going back to the dinghy the sky opened up so we waited a while.  Both the visitor and the man ended up driving us back to the dinghy and we took a wet dinghy ride back through the jungle and out to the boat.  What a perfect day!  Sometimes the unplanned is so much fun!

The next day, both me and Hannes woke up early.  We took the paddle boards into the jungle again, now we were on the banana expedition!  Hannes had spied banana trees and now wanted to try to pick a bunch of bananas, just like Moglie in The Jungle Book hihi!.  So beautiful to slide through all the green and just enjoy the adventure together.  We found banana trees.  Climbed ashore among mud, mosquitoes and spiderwebs.  After a lot of fun, we were able to paddle back almost two hours later with both bananas and breadfruit!  What a joy!!  Now a well-deserved breakfast awaited the banana adventurers!!

After lunch, a new adventure – with Trucky Tours and lovely guide Tara.  It started a little uncertainly with Tara asking what we wanted to see.  I had done some reading but didn’t really know.  We started with a stop at a lady who had her own vanilla farm.  We learned a lot about how vanilla is grown and harvested.  Afterwards, Tara showed us the town where we bought ice cream that didńt taste very good but fun to try.  We had a look at the market and Jimmy took the opportunity to run to the store to buy some food.

The tour continued of the island and the best part was almost getting to talk to Tara herself.  She told us so nice stories about the island life, the rule from France, her family, the culture there and she showed us so many fruits and plants.  Suddenly she stopped the car and she, Hugo and Hannes picked wild chilies that grew along the road.

We finished at the Sacred Mare – the outdoor temple that is the core of Polynesian culture and this temple in Raiatea is the center of the other islands temple. That’s why Raiatea is the holy island and she showed us a picture of an octopus where Raiatea was the head and all the arms were how everything started from Raiatea and froze here the Polynesian  sailed to find more islands like Hawaii, New Zealand and Easter Islands.

It was just us at the temple because after 5pm you weren’t allowed to visit this holy place, but since Tara knew and was related to everyone on the island haha, ​​and it was her cousins ​​who worked here, we could sit all by ourselves under a tree and hear Tara talk  , sing and show us in the sand how the temple was built and used. At the same time  the sun went down and it was just so beautiful. Thank you so much Tara for this wonderful personal experience.

In the dark we drove back to the boat and had a great dinner at “home”.